Ali asså!

Jag var med Ali igår. Efter att ha missat hela min skoldag. Så jag åkte till Kista och träffade Ali en stund. Och det var den konstigaste "dejt" jag varit på, ha ha! Idag har jag försökt pluggat men paint har kommit upp hela tiden och jag har suttit och ritat, hur kan paint vara så roligt när det inte ens blir snyggt när man ritar i den? Iallafall så ritade jag en liten serie om mig och Ali,
med en irriterande Ali som står vid tunnelbane statioenen och väntar på mig som är försenad (som vanligt) och sen tar en promenad nånstans när jag väl kommit. En olycka uppstår. Jag blir påkörd! Vi åkte till sjukhuset och där satt vi, jag tycker ritkigt mycket synd om mig själv, sen gör vi ett nytt försök att gå över samma väg igen.



YES NANI E KLAAR FÖR MANCHESTER UNITED!!.... ANDERSON OCKSÅ säger:
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA
YES NANI E KLAAR FÖR MANCHESTER UNITED!!.... ANDERSON OCKSÅ säger:
DIN JÄVLA PSKYOPAT
YES NANI E KLAAR FÖR MANCHESTER UNITED!!.... ANDERSON OCKSÅ säger:
HAHAHA
YES NANI E KLAAR FÖR MANCHESTER UNITED!!.... ANDERSON OCKSÅ säger:
asååå hur orkaru?
carina säger:

Vet inte.

carina säger:
Tror det är för att jag är skum..

THE END!
Kategori:

Fredag, lördag och söndag

Fredagen får mest bli beskriven av en miljon bilder.
Dagen var lyckad iallafall. Åkte till pappa vid halv fyra med min bror och min syster, för ovanlighetens skull så följde min syster, bara över kväller men hon följde iallafall med vilket gjorde att helgen hos pappa skulle bli lite bättre och livligare än vad den brukar vara. Och nu när det skulle vara sommarväder hela helgen så fanna det ju inget annat att göra än att bara le och skratta.

Katrin hade iallafall tagit med sig kameran till playstation2 så vi stod där på golvet och skuttade, skrattade åt varandra och levde. Som tur var vi fyra stycken som körde, så man hade någon att byta av med när man höll på att dö. För jag och Katrin körde en hinderbana, svinga sig i rep, hoppa över murar, balansgång m.m. Men när jag skulle hoppa över den sista muren var jag såg trött så jag orkade inte hoppa så högt så att jag kom över muren, jag förlorade och dog av skratt på golvet. Men jag tröttnade på det där spelat efter ett tag och gick ut och efter ett tag kom resten också. Det blev tillslut att vi spelade kubb. Det gick dåligt och det visade jag klart och tydligt med att göra en förtvivlande min till min kära lagkamrat eller syster. Men tro det eller ej så vände det. Men förlorade ändå. Efter tre matcher och tre förluster men ändå nära att vinna alla tre så satte vi oss på bryggan och bara tog det lugnt, jag njöt av varenda minut, ärligt så tror jag det bara var jag som njöt av att sitta där med mina syskon, för jag tycker vi umgås allt för sällan alla tre. Men det är jag nog ensam om att tycka! Efter att ha suttit där ett bra tag och Katrin skulle börja röra sig mot bussen så gick vi där ifrån, fast inte tillsammans, för dom sprang ifrån mig.
Men det kallas väl syskonkärlek?

                               



Lördagen så hjälpte jag och Krister pappa att gräva upp massa stubbar som han ville ha bort. Och jag måste erkänna att jag ångrar att jag sa "javisst kan vi hjälpa dig", för det var något otroligt jobbigt men vad skulle jag göra, jag kunde ju inte visa mig liten och ynklig. Men ändå gick jag och tog en paus på en sten mitt i solen och satt och sa åt min bror att jobba på lite hårdare. Efter att vi (eller min bror) fått upp en stubbe så gick vi till bryggan och vilade, tog skydd från all sol ett litet tag.
Sen gick vi hem och pappa försökte lära mig något enkelt på gitarren, men jag kan inte påstå att jag är något proffs eftersom det kändes som att mina mingrar var några få millimeter för korta för att verkligen nå runt.

Senare på kvällen så gick jag och Krister ut på en långpromenad, helt klart värt alla myggbett, för man kan ju inte ha något emot att gå mitt ute på landet på grusvägar när man är omringad av allt grönt med en röd himmel. Fint. På vägen hem så träffade vi en man på cykel med sin hund och han var mycket nära på att vingla ner i diket, antingen så var han full eller så cyklade han bara allt för sakta för att det ska vara lätt att hålla balansen. Iallafall så hälsade vi och fortsatte gå men han hälsade inte tillbaka fören vi precis gick förbi honom och då var det ett högt och äckligt hej som bara luktade sprit. Vi var tvungna att bekanta oss med honom bara för att vi ska veta vilka vi är om vi stöter ihop sådär igen, men om vi skulle bekanta oss med varandra varför kunde då inte gubben säga vad han själv hette? Jag och min bror blev kallade finnar av honom iallafall och började prata finska med oss, men vi förstod ju ingenting så vi bara tittade på honom och sa att vi skulle gå hemåt. Att prata med såna här människor har jag ingenting emot, dom är oftast vettiga saker att säga och är mycket trevliga. Men jag tycker att det är en stor skillnad på dom som bor på landet och i stan. Dom i stan är mycket bättre!

            



Söndagen så kom Lisa förbi, urgullig tjej! Och efter lunchen åkte vi till farmor och farfar för att äta middag. Hände absolut ingenting där, gick iväg och tittade på rallyt ett tag, satt ute i solen ett tag och sen tittade vi på Dukes of Hazzard. Jag skrattar lika mycket åt en speciell scen i den filmen även att jag sett den miljontals gånger.
Men det var länge sen jag var där så det var roligt att få träffa dom, berätta allting som hänt och som inte hänt som borde ha hänt. Kanske? Kom hem där ifrån vid 18:00 och firade mors dag lite med en slags colakaka, jag skulle inte ha något emot om det hade varit en chokladkaka (vad skulle man göra utan choklad?). Sen gick jag och Katrin till Coop för att köpa dricka och sen hem igen för att titta på en film, Requiem for a dream. Jag vet inte om jag ska säga att den är bra eller dålig, men den är nog bra och konstig. Fast det är en knarkarfilm så det kanske inte är så konstigt att den är konstig.
Kategori:

Helgen

Inatt blev det sent, minns inte när jag gick och la mig men efter att jag laggt mig började jag läsa Elvis och låg i sängen mitt inatten och fnittra för mig själv. Men eftersom jag kunde sova ut idag så gjorde det ingenting att Elvis tog min uppmärksamhet från att somna. Men vid 10:00 imorse sov jag ordentligt. Min syster kom in då med hunden och släppte upp henne i min säng (hon blir helt galen när det gäller mig), hon kryper antingen upp och lägger sig på magen och börjar slicka mig i ansiktet tills jag vaknar eller så hoppar hon runt och slickar mig i ansiktet. Herregud! Jag hatar verkligen när hon slickar mig i ansiktet, ofräscht! Och ännu värre känns det när man blir väckt av det. Jag kröp under täcket och ville somna om, där stod min kära syster och tyckte detta var mycket roligt. Syskonkärlek är alltid lika underbart.

Sen åkte vi iväg till affären för att min syster skulle köpa tält till alla festivaler hon ska på, orättvist. Men igår erbjöd hon sig att bjuda mig på en biljett, men men. När vi gick ut ur affären och skulle gå till bilen så var jag i mina egna tankar och gick rakt in i en stålpe, det kan man ju kalla pinsamt. Gick mot stålpen, hade blicken på stålpen, men det var som att jag gick och var någon annan stans.

Om en stund ska jag iallafall åka iväg till pappa, samma känsla jämt innan man ska åka dit. Men den här helgen blir det nog fullt upp. Bada utomhus, äta middag med en massa människor, plugga, tv-spel och långpromenad om det är fint väder. Sen blir det fest med bondjävlarna!