Vurpa

Morgan började skälla som en tok vid brevinkasstet. Föreningsnubben hade lagt ner en onödigt papper i brevlådan. Och Morgan lyssnar inte på mig och jag blir galen, ska gå upp ur sängen och säga till honom. Och jag hamnar på golvet. Mitt vänterben fanns inte där. Det var som att det sov, fast det inte gjorde det, tror jag? Kändes absolut inte som det sov. Slog i rygg och armbåge i balken på sängen. Wie. Skönt. Första tanken när jag hamnade på golvet var typ "aj, min armbåge", "vad hände?", "mitt ben....", "är jag förlamad?" och efter den sista tanken så började jag må illa och trodde jag skulle spy. Jag vet inte var ifrån illamåendet kom men antagligen för att tanken om att bli förlamad var så jäkla jäkla jäkla jäkla hemsk. Hade en konstig känsla i knäskålen ett bra tag i mitt konstiga vänsterben. Jag satt kvar på golvet ett bra tag, sms:ade Robin "jag har ramlat" så att någon skulle veta om det ifall jag skulle ha brytit något (haha, jag har fortfarande inte hajjat vad som hänt så jag kunde ju inte vara säker på om något var brytet, speciellt när mamma sagt att en kompis till henne ställde sig upp på en sovande fot och bröt den.. obehagligt), kravlade mig upp i sängen igen för att jag inte vågade ställa mig på benet ifall det var brutet eller förlamat. Haha. Nu mår jag bra. :) Förstår bara inte varför jag fortfarande mår illa.
Kategori: