När tankar känns

Jag gjorde något väldigt dumt, jag gick bakom ryggen på en nära vän, en av dom som var en av mina bättre killkompisar. Det jag gjorde är så fruktansvärt fult så det finns inte ord. Men jag hade turen att min vän kunde förlåta, trots att det förstörde våran kontakt något förfäligt. Nu är det stelt och svåra vibbar mellan oss hela tiden, trots att vi ignorerar dom så vet vi nog båda två att dom finns där. Jag slutade prata med Herr Obetydelsefull för att slippa förlora båda två, utan bara en. Jag saknar Herr Obetydelsefull ganska mycket, våra samtal som varade hela nättern då han jobbade. Jag vet inte vad jag ska göra. Det var ett år sen och jag saknar honom så mycket, vill bara prata, inge mer. Men han har precis allting man kan önska sig så varför skulle han välja att prata i telefonen med mig hela nätterna då han har bättre saker för sig, nu för tiden!? Shit, jag kan verkligen ställa till det för mig. Men tack och hej, jag fick iallafall så in i helvetet mycket minnen med dig! Det var ett äventyr.